Multireligionvalsystemet begrepp och teori !
Multireligionvalsystemet är en reaktion på den ofullbordade separationen mellan stat och kyrka samt mellan religion och politik !
MultiReligionValsystem som aldrig tillämpats tidigare (jämfört med kyrkovalet i de nordiska länderna) utgör den teoretiska delen medan Multireligionval utgör den praktiska tillämpningen d v s hur man röstar på The Faith Representatives Chamber (FRC) .
FRC som är en folkvald samling av ett parallellt parlament till riksdagen .
Alla har rösträtt från 16 års ålder oavsett tro,det är dessa som får bestämma vilka som skall sitta i Representatives Chamber (FRC). Teologin och religionsundervisningen blir intressantare.
Till skillnad från kyrkovalet är Multireligionvalsystemet fritt från politiska partier.
Till skillnad från kyrkovalet betyder Multireligionvalsystemet (MRVS)en fullbordad separation mellan stat och kyrka samt mellan religion och politik.
- Till skillnad från kyrkovalet innebär Multireligionvalsystemet att det införs
demokrati i samtliga trossamfund , utan undantag.
Till skillnad från kyrkovalet vet vi att Multireligionvalsystemet kommer att lösa den 77 år långa konflikten mellan Israel och Palestina så att den inte överlämnas till nästkommande generation vilket tidigare politiker misslyckats med .
We start from the principle that it is democracy that has given all religious communities freedom of religion, and that democracy be introduced in all religions, without exception. A transition from church elections to a multi-religion election system in those countries that already have church elections, In other countries (USA, UK, China, India, Iran, Israel.....) that do not have similar elections, a multi-religion election system is introduced. !
The Faith Representatives Chamber (FRC) , Trosrepresentanternas kammare, is free from the political parties and politicians and replaces the General Synod. The FRC is the highest body of all faiths, it is elected in Multi-Faith Elections. Multi-Religion Elections is the practical application of the Multi-Religion Election System
Multi-Religion Support - The financial model that replaces the SST Foundation and the corresponding party support, but regardless of tax revenue.
Frågan är om judar, muslimer, buddister, hinduer , katoliker och ortodoxa i Sverige nyfikna på varför den kristna protestantiska kyrkan i Sverige går till val nu på söndag 21 sep 2025 men inte de ?
Vad är skillnaden mellan judar, muslimer, buddister, hinduer , katoliker och ortodoxa och den kristna protestantiska kyrkan i Sverige?
En sak som de har gemensamt är att alla dessa trossamfund bor och lever i Sverige men i dold form och att de samarbetar fredligt. De nyttjar religionsfriheten och är skyddade genom en lag , lagen om trossamfund.
Skillnader är att
judar, muslimer, buddister, hinduer , katoliker och ortodoxa saknar morsvarande val som kyrkoval, d v s de motsätter sig att införa demokrati i sina trossamfund vilket skulle möjliggöra att en kvinna kan väljas till påve ,rabbin, imam, o s v.
judar, muslimer, buddister, hinduer , katoliker och ortodoxa får bidrag av skattemedel, SST-stiftelsen . Trots detta följer de inte samma princip som svenska kyrkan. Det är demokratin som har givit alla trossamfund religionsfrihet och därför måste man införa demokrati i alla trossamfund utan undantag.
judar, muslimer, buddister, hinduer , katoliker och ortodoxa mosätter sig att deras barn som fyllt 16 år och går i samma skolor, gymnasier, får praktisera demokrati två år innan det allmänna valet eller EU-valet. Moses och Omar som fyllde 16 år i maj 2025 får inte praktisera demokrati ett år innan det allmänna valet om ett år 2026 medan Linda som är protestant och också har fyllde 16 i maj 2025 får praktisera demokrati ett år innan så att hon vet hur demokratin fungerar , hon han fått kulturell demokrati .
Om det är möjligt att samtliga trossamfund i Sverige och övriga nordiska länder kan samarbeta fredligt och demokratiskt är frågan varför de inte kan bete sig likadant i sina respektiva hemländer.
Därför är en reform av kyrkovalet mycket viktig för att kunna lösa den 77 år långa konflikten mellan Israel och Palestina .
Därför skall du som har rösträtt i kyrkovalet se till att reformera kyrkovalet så att demokratin införs i alla trossamfund, utan undantag..
|
Hur kommer det sig då att IDEA som har sitt säte i centrala Stockholm inte är intresserat av en demokrati som kyrkovalet vilket äger rum söndagen den 21 sep 2025 där en f d statsminister, partiledare och de andra riksdagspartierna deltar .
Enligt de , International IDEA is an intergovernmental organization (IGO) with a mandate to support sustainable democracy worldwide.
Kan det bero på att katoliker och ordoxa samt judar, muslimer , buddister och hinduer som bor i Sverige saknar rösträtt och därför inte själva har kännedeom om kyrkovalet och att även IDEA saknar kunskap om detta val?
International IDEAs enda uppgift är att förespråka en hållbar demokrati i hela världen och därför finansieras denna enorma organisation med skattemedel.
Varför ligger International IDEA Headquarters vid Strömsborgsbron 1,SE-103 34 Stockholm
Sweden i stället i för i något av de utsatta områden där flyktingar och svenskar med invandrarbakgrund bor som t ex vid SIDA?
Frågan är vad gör riksdagens partiledare, statsråd och riksdagaledamöter och som saknar rösträtt under kyrkovalet/kyrkovalrörelsen när deras respektive parti deltar i kyrkovalet?
Hur ser medlemmarna i riksdagspartierna, alltså de som saknar rösträtt, på kyrkovalet när deras partier och andra medlemmar deltar i det valet?
Har riksdagens partiledare, statsråd och riksdagsledamöter som är judar, muslimer, buddister, hinduer, katoliker och ortodoxa exkluderat sig själva från den rättigheten?
Ska de inte få veta vad deras parti håller på med när stat och kyrka separerades från varandra år 2000 och att med demokratiska styrmedel även separera religion och politik?
Detta landar i att det uppstår ytterligare frågor huruvida det är känsligt för jourrnalister som inte är protestanter att rapportera om kyrkovalet om de inte har fått ett godkännande från sina respektive trossamfund?
Journalister som är judar, muslimer, buddister, hinduer, kristna katoliker och ortodoxa som saknar rösträtt exkluderar sig själva från den rättigheten.
De journalister som har barn vilka har fyllt 17 år 2025 kommer inte att praktisera demokrati ett år innan riksdagsvalet 2026 i motsats till protestanter i samma åder.
Däremot, de protestantiska ungdomar som fyllde 16 år under 2024 får praktisera demokrati som en förberedelse till riksdalsvalet 2026.
Frågan är således om berörda partiledare, statsråd och riksdagsledamöter som saknar rösträtt är nyfikna på varför en f d statsminister tillika partiledare som dessutom fortfarande deltar i den politiska debatten kandiderar i kyrkovalet med nomineringsplats 48, Borgerlig kristen samverkan, BKS, nu på söndag en 21 september 2025?
Är det svårt för en sådan grupp att hävda sina grundläggande rättigheter, om en förtroendevald politiker inte kan hävda sina egna rättigheter kan de inte heller hävda medlemmarnas rättigheter eller andras som röstar på dem.
Den ofullbordade separationen mellan stat och kyrka och mellan religion och politik beror på följande brister och fel
-Kyrkovalet har sina demokratiska fördelar men även brister
Religiösa partier, kristna i riksdagen och i EU-parlamentet och i den amerikanska kongressen utgör ett par av dessa brister
Det finns en skillnad mellan kyrkovalet (som gjort det möjligt att välja en kvinnlig protestantisk ärkebiskop) vs ett multireligionvalsystem som gör det möjligt att samtliga trossamfund får välja en kvinnlig rabbin, imam och budda m fl. Skillnaden är att kristna katoliker genom ett multivalreligionsystem kan välja en kvinnlig påve o s v.
Genom en fullbordad separation mellan stat och kyrka och mellan religion och politik som mutireligionsystemet vilar på kan en separation bli verklig.
Med det ovan nämnda gör vi politiken hållbar så att den 77 år gamla konflikten mellan Palestina och Israel kan lösas och på detta sätt kan vi förhindra att konflikten överlämnas till nästkommande generation som nuvarande politiker vill göra och som tidigare politiker har gjort.
Detta kräver en reform, kyrkovalsreform, och att de som har rösträtt i kyrkovalet bidrar till att målet med en fullbordad separation mellan stat och kyrka och mellan politik och religion uppnås
Du som har rösträtt i kyrkovalet skall dock komma ihåg att kyrkoval tillämpas endast i de nordiska länderna och berör där många trossamfund och människor, därför är målet att EUs samtliga medlemstater studerar den modellen, konfliktlösningsmodellen
|