Kyrkovalsreformen: Förslag till riksdagsbeslut

Motivering

Den 26 oktober 1951 fick svenskarna religionsfrihet genom religionsfrihetslagen (1951:680). I och med detta fick svenskarna äntligen den självklara rätten att bekänna sig till vilken tro de ville judar, muslimer, buddister och hinduer eller att helt slippa bekänna sig till en tro. Idag garanteras religions­friheten dessutom av grundlagen samt av Europakonventionen (som sedan 1995 är svensk lag) och i samband med att statskyrkan avskaffades den 1 januari 2000 såg vi således slutet av en månghundraårig relation mellan stat och kyrka. Emellertid medborgrna tror att separationen mellan stat och kyrka samt religion och politik har uppnåtts. Frågor och svar om Multireligionvalsystem Frågan är varför bara de nordiska länderna inom EU som har kyrkoval och infört demokrati i sin trossamfund som möjliggöra att en kvinna bli ärkebiskop medan andra länder inom EU saknar motsvarande val?.

Hur kommer det sig att bara de protestantiska ungdomarna som fyllt 16 år och går på samma gymansieskolor som de icke protestantiska får praktisera demokrati två år innan det allmänna valet men inte andra tillhörande andra trossamfund inklusive kristna katoliker och ordodoxa ?.

• Riksdagspartierna och politikerna får delta i kyrkovalet
• Den ofullbordade separationen mellan stat och kyrka samt religion och politik

Frågan är hur beter sig partiledare tillhörande något annat trossamfund än ett protestantiskt under kyrkovalrörelsen när deras eget parti engagerar sig i valet? multi‑religion election system?

Vad är Multireligionvalsystem?

A multi‑religion election Vad gör de medlemmar i riksdagspartierna som inte är protestanter under kyrkovalrörelsen? Likadant vad gäller ungdomsförbund, studieförbund och kvinnoförbund.

• Varför separationen mellan stat och kyrka samt mellan religion och politik icke går att fullborda
• Detta religiösa parti bildar i sin tur en allians inom EU-parlamentet
• Kristna EU- medborgare har egna kristna partier som representerar dessa religiösa i EU -parlamentet

This system , A multi-religion election system does not replace parliaments or secular democracy. It organizes religious representation in a fairer, more modern way, so that religion’s role in public life is visible, regulated and open to scrutiny.

Why Reform Church Elections Now?

Om Turkiet och Albanien som muslimska länder och som är EU-kandidater blir medlemstater i EU måste dessa ha samma rätt att ha egna religiösa partier som motsvarar de kristna partierna.

Svaret på dessa frågor leder oss till varför separationen mellan stat och kyrka samt mellan religion och politik icke går att fullborda då det finns b l a ett religiöst kristet parti som stiftar våra lagar Detta religiösa parti bildar i sin tur en allians inom EU-parlamentet där det ingår en ledamot för moderaterna som å ena sidan representerar svenska moderater och å den andra sidan representerar de europeiska kristna väljarna. Samma sak gäller Ursula von der Leyen som å ena sidan representerar tyska kristna väljare och å den andra sidan representerar de europeiska liberala väljarna. Det är att jämföra med ett aktiebolag där man äger aktier i två olika aktiebolag. Då kristna EU- medborgare har egna kristna partier som representerar dessa religiösa i EU -parlamentet , medan andra EU-medborgare tillhörande någon annan religion saknar egna religiösa partier och har därmed ingen represntation i EU-parlamentet. En exkluderingspolitik som grundar sig på en ofullbordad separation mellan stat och kyrka samt mellan religion och politik ..

2. Religion still influences politics and policy

Brister från riksdagen kan vara en orsak , det kan också vara en brist hos talmannen som själv öppnar två parallella parlament, riksmötet och kyrkomötet Alternativt har båda brustit när det gäller information och kan då betrakta kyrkovalet som ett känsligt kapitel i svensk politik med den ofullbordade separationen mellan stat och kyrka samt mellan religion och politik och tillåtit detta utan att genomföra någon förändring . Ingen riksdagsledamot eller EU-parlamentariker tillhörande något annat trossamfund än ett protestantiskt har tillräcklig kunskap om kyrkovalet..

Därför betraktas det som det svenska hemliga valet .

Den 21 sep 2025 var det val i Sverige i vilket riksdagspartierna deltog men varken massmedia, demokratiministern, jämställdhetsministern, skolministern , religionsundervisningen , teolog, riksdagspartierna , talmännen , trossamfund , valmyndigheten eller IDEA ville ta upp det. Därför betraktas det som det svenska hemliga valet .

For readers who want a deeper theoretical overview of the idea itself, the concept is presented on the page A multi‑religion election, which explains the background and principles of the Multireligionvalsystem.

How Kyrkovalsreformen Can Work in Practice

Eftersom religionsfriheten utgör en grundbult i demokratin och är inskriven i grundlagen är det omöjligt att upphäva den och sedan förbjuda religionerna och på så sätt lägga ner kyrkovalet. Däremot går det att reformera kyrkovalet och behålla de positiva delar som kykovalet har så att alla får rösträtt från 16 års ålder oavsett bakgrund samtidigt som inga politiska partier får delta efter den nya reformen. Eftersom kyrkovalet tillämpas endast i de nordiska länderna underlättar det för flyktingar att anpassa sig till den nya reformen efter en öppen och allmän debatt om kyrkovalet och kyrkovalsreformen. , see How to Implement a Multi‑Religion Election – A Step by Step Guide.

Kartlägg det nuvarande kyrkovalssystemet

Att varje trossamfund inte skall ha ett eget val då det är opraktiskt och dyrt och kan medföra många problem. :

• Multireligionvalet, innebär att medlemmarna i varje trossamfund får välja en egen representant att leda trossamfundet
• En rabbin väljs av judar , en imam väljs av muslimer , en buddist väljs av buddister o s v.
• Vad det gäller olika grenar inom samma religion så får det bli så att varje gren väljer sin egna representant .
• Religionsundervisningen och teologin kommer att beröras ?

Notera även att varje trossamfund inte skall ha ett eget val då det är opraktiskt och dyrt och kan medföra många problem. Däför får den nya reformen beteckningen Multireligionvalsystem som är den teoretiska delen och Multireligionval som är den praktiska delen samt multireligionstödetsom är den finansiella delen så att inget trossamfund får anonyma bidrag som kan påverka trossamfundet, d v s motsvarande partistödet och ersätta SST-stiftelsen. step‑by‑step guide to implementing a multi‑religion election

Den praktiska delen, Multireligionvalet

Multireligionvalet, Den praktiska delen, innebär att medlemmarna i varje trossamfund får välja en egen representant att leda trossamfundet .En rabbin väljs av judar , en imam väljs av muslimer , en buddist väljs av buddister o s v. Vad det gäller olika grenar inom samma religion så får det bli så att varje gren väljer sin egna representant . Efterom målet är att demokratisera de som annars är omöjliga att demokratisera och som t o m motsätter sig varje demokratiskt val med tanke på sin tro så utvecklar vi tillsammans den demokrati som har tillämpats men saknat viktiga delar d v s tillämpning av religionsfrihet dock utan krav.innebär att medlemmarna i varje trossamfund får välja en egen representant att leda trossamfundet .En rabbin väljs av judar , en imam väljs av muslimer , en buddist väljs av buddister o s v. Vad det gäller olika grenar inom samma religion så får det bli så att varje gren väljer sin egna representant . Efterom målet är att demokratisera de som annars är omöjliga att demokratisera och som t o m motsätter sig varje demokratiskt val med tanke på sin tro så utvecklar vi tillsammans den demokrati som har tillämpats men saknat viktiga delar d v s tillämpning av religionsfrihet dock utan krav.

När det gäller de som inte är troende så har dessa naturligtvist två valmöjligheter att rösta eller avstå .Eftersom religionsundervisningen och teologin kommer att beröras och att alla heliga platser där bön m.m äger rum öppnas såsom vallokaler och informations källor. Vid sidan av öppenhet , att diskutera alla religioner blir öppet och fritt så lockar det till sig även andra som inte är intresserade av religioner. Religionsundervisning och teologi blir intressant att studera och kan även minska våldet både i skolor och utanför, en fredlig reform som gynnar alla .

• Community‑based proportional representation: each religious community has its own list and gets seats in proportion to its internal vote.
• Mixed territorial–community model: some seats are elected territorially by all citizens, others by religious communities.
• Reserved seats and minority protections: smaller communities receive guaranteed representation and key decisions require broad supermajorities.

För sekulära länder inom EU är det oerhört viktigt att politik och religion hålls åtskilda i lagstiftningen samtidigt som det visar en stor respekt för samtliga religioner med jämställdhet som utgångspunkt. Av denna anledning bör regeringen när det gäller dessa brister och fel åter­komma med förslag som tydliggör att religionsfriheten också innefattar principen att det är demokratin som har givit samtliga trossamfund religionsfrihet och därför måster demokrati införas i alla trossamfund, utan undantag, genom en kyrkovalsreform. Genom detta fullbordas separationen mellan stat och kyrka samt mellan religion och politik och kommer att verka som en mycket framgångsrik konfliktlösningsmodell . Multireligionvalsystemet är den teoretiska delen , Multireligionval är den praktiska delen och Multireligionstödet är den finansiella delen som motsvarar partistödet. Multireligionvalsystemet börjar med att tillämpas i Sverige, övriga nordiska länder , hela EU och så småningom övriga länder . Vi utgår från att de religiösa ledarna för de olika trossamfunden skall vara förebilder i att sinsemellan utöva demokrati . How to Implement a Multi‑Religion Election – A Step by Step Guide.

• Start with pilot projects in selected dioceses or municipalities
• Run the traditional kyrkoval in parallel with a new multi‑religion council election for a limited period
• Evaluate participation, trust and effectiveness
• Gradually merge or replace the old system based on clear timelines and public debate

For concrete models of pilot phases and risk management, see the implementation manual How to Implement a Multi‑Religion Election – A Step by Step Guide.

Benefits of a Multi‑Religion Election System

1. More legitimate representation

Instead of one historic church speaking from a privileged position, multiple communities gain structured representation. This signals equal dignity and helps reduce feelings of exclusion.

2. Conflict prevention

When religious communities know they have a protected voice in a common council, the incentive to escalate conflicts outside democratic channels is reduced. A multi‑religion election system becomes a “safety valve” for sensitive issues.

3. Transparency and accountability

Today, religious influence often happens informally. After kyrkovalsreformen, it can happen through an open, elected body, where debates and decisions are visible for citizens, media and researchers.

4. A model for divided societies

If kyrkovalsreformen succeeds in the Nordic context, it can inspire reforms in other countries where religion and identity are tightly linked. A functioning multi‑religion election system can offer concrete ideas for peace‑building and power‑sharing elsewhere.

Risks and How to Handle Them

No reform is risk‑free. The main concerns are:

• Hardening identity lines: if elections are purely religious, “us vs. them” thinking may grow. This can be balanced by combining religious representation with territorial seats and cross‑community rules.
• Weak internal democracy: some communities may lack inclusive internal processes. Minimum standards and internal elections can help.
• Administrative complexity: running a multi‑religion election is more complex. Independent electoral authorities and gradual pilots reduce this risk.

Conclusion: Kyrkovalsreformen as a Democratic Opportunity

Kyrkovalsreformen is more than a technical adjustment to church procedures. It is an opportunity to bring an inherited one‑church election system in line with the plural realities of modern democracies. By using the existing kyrkoval as a starting point for a broader multi‑religion election architecture, societies can give all major religious communities a fair, structured voice.

If you are working on electoral reform, interfaith policy or democratic innovation, you can use the detailed implementation manual How to Implement a Multi‑Religion Election – A Step by Step Guide as a practical toolkit for turning kyrkovalsreformen into a real, functioning multi‑religion election system.