Valet
13-sep
.2026
👉 Konflikthantering gällande de religiösa som inte deltar arken i riksdagsvalet eller EU-valet
👉 konflikthantering gällande de trossamfund som icke är protestantiska i de nordiska länderna som motsätter sig att bli jämställda med de protestantiska trossamfundeen trots att de är medborgare i dessa länder. Hur skall vi hantera det?
👉 konflikthantering gällande de protestantiska tjänstemännen som riktar hård kritik mot islam och som motsätter sig att reformera kyrkovalet som de har rösträtt i
👉 konflikthantering gällande de protestantiska trossamfund som konverterar flyktingar till protestantism
👉 konflikthantering gällande majoriteten av EU-stater som saknar motsvarande kyrkoval som har infört demokrati i sina trossamfund
👉 konflikthantering gällande de kristna religiösa partier som representerar de kristna religiöst både i EU-parlamentet och i riksdagen
Den 78 år gamla konflikten mellan Israel och Palestina påverkar i första hand hela Mellanöstern, människor dör, omfattande miljöförstörelse, förorening av luften , förorening av vatten som påverkar såväl växter som och djur m.m Eftersom trossamfunden i de nordiska länderna inte har yttrat sig officiellt över just detta specifika teoriförslag, en övergång från kyrkovalet till ett Multireligionvalsystem kan deras ställningstaganden analyseras och hanteras utifrån hur de historiskt och teologiskt ställer sig till extern demokratisering och statlig styrning: Konflikthantering gällande den katolska kyrkan och kyrkovalsreformen
Hierarkisk struktur (Apostolisk succession): Katolska kyrkan är strikt hierarkisk. Makten utgår inte från medlemmarna (nerifrån och upp) utan från påven och biskoparna (uppifrån och ner). Inställning till reformen: Starkt avvisande. Att införa allmänna val där medlemmar röstar fram doktriner eller ledare skulle bryta mot kyrkans grundläggande kanoniska rätt. Kyrkan anser att andliga sanningar och ledarskap inte är föremål för majoritetsomröstningar eller partipolitiska valkampanjer. Konflikthantering gällande de protestantiska trossamfunden i de nordiska länderna och kyrkovalsreformen Konflikthantering gällande de ortodoxa och österländska kyrkorna och kyrkovalsreformen
Synodal och biskoplig struktur: Ortodoxa kyrkor (t.ex. syrisk-ortodoxa eller grekisk-ortodoxa) styrs av heliga synoder och biskopar. Även om lekmän har visst inflytande över lokal ekonomi, är den andliga och administrativa ledningen fast förankrad i den prästerliga hierarkin. Inställning till reformen: Starkt avvisande. Förslaget skulle ses som ett allvarligt intrång i kyrkornas självständighet. Eftersom många av dessa samfund har rötter i länder där de förföljts av staten, är de extremt vaksamma mot att sekulära stater försöker stöpa om deras interna strukturer. Konflikthantering gällande den Islamiska trossamfund och kyrkovalsreformen
Teologisk mångfald och självständiga stiftelser: Islam saknar en centraliserad kyrkostruktur eller ett prästerskap likt det kristna. Moskéer organiseras ofta som självständiga föreningar eller stiftelser under olika paraplyorganisationer. Ledarskapet (bland annat imamer) tillsätts baserat på teologisk kompetens, inte genom folkomröstningar. Inställning till reformen: Helt avvisande. Att tvingas in i en struktur som efterliknar ett protestantiskt kyrkomöte skulle ses som en påtvingad "kristifiering" eller assimilation av islamska traditioner. Det skulle dessutom krocka med hur islamisk rätt (sharia) och tradition ser på religiös auktoritet. Konflikthantering gällande de judiska trossamfunden och kyrkovalsreformen Representativ föreningsdemokrati: Judiska församlingar i Norden tillämpar redan en form av intern demokrati där medlemmarna väljer en fullmäktigestyrelse för att sköta synagogor och administration. Den religiösa auktoriteten ligger dock hos rabbinen. Inställning till reformen: Skeptisk eller avvisande. Även om de har demokratiska strukturer, skulle de motsätta sig ett statligt standardiserat "multireligionval". Judendomen betonar minoritetens rätt till självbestämmande, och en statlig reform som dikterar hur valen ska hållas och finansieras skulle ses som ett hot mot religionsfriheten och det historiska oberoendet. [1, 2] Sammanfattande analys
För icke-protestantiska trossamfund faller förslaget på att det bygger på en protestantisk och sekulär logik där religion likställs med demokratiska politiska partier. Religionsfriheten:de icke protestantiska samfunden skulle peka på Europakonventionen. Staten får inte lägga sig i ett trossamfunds interna organisering eller lära .Kyrkovalet i de nordiska länderna och politiska partiers deltagande m.m Ekonomiska och demokratiska villkor: Att villkora statsbidrag som ges av skattemedel till icke protestantiska trossamfund att jämföra med protestantiska trossamfund som är oberoende av skattemedel men som ändå infört demokrati i sina trossamfund.. Vill du fördjupa dig i hur staten historiskt har sett på autonomi och villkor för stöd till olika samfund, kan du läsa regeringens utredning Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige SOU 2018:18. [1] Skulle du vilja titta närmare på hur argumenten för religionsfrihet i de nordiska grundlagarna krockar med idén om statligt styrda samfundsval? För att förstå hur de nordiska protestantiska trossamfunden skulle ställa sig till en reform om ett multireligionvalsystem måste man dela upp analysen i två delar: de demokratiska och jämställdhet delen , införde demokrati i sina trossamfund genom kyrkovalet , ungdomar som fyllt 16 år får praktisera demokrati två år innan det allmänna valet samt göra det möjligt för en kvinna bli ärkebiskop .
Konflikthantering och konfliktlösning
Eftersom två fredspristagare som deltog i fredsprocessen mellan Israel och Palestina mördades av religiösa extremister och att ingen har vågat ge sig in i den konfliketn så att den har tillåtits att pågå i 78 år och att överlämnas från den ena generationen till den andra . Med detta kan vi konstatera att den konflikten är en religiös konflikt vid sidan av ockupation och bosättningar och har utvecklats till ett folkmord i Gaza.
Detta ger anledning till kyrkovalsreformen och införande av ett Multireligionvalsystem.